T: +46 70 590 76 97

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

onsdag, 03 januari 2018 07:47

Offentliga affärer måste hanteras mer affärsmässigt

Varje år köper stat, kommun och landsting varor, tjänster och byggentreprenader för åtminstone 600 miljarder kronor.  Men vet de vad de får för pengarna? Som företrädare för ett antal branschorganisationer efterlyser vi bättre kontraktsuppföljning och kvalitetsfokus från det offentligas sida. Ett sådant förhållningssätt är angeläget för alla branscher, och inte minst för fortsatt utveckling av välfärdssektorn.

Det är positivt och rimligt att offentlig sektor tar företagens kompetens tillvara genom offentlig upphandling, det skapar goda förutsättningar för kostnadseffektivitet och kvalitet i det som levereras för våra gemensamma skattepengar. Det är däremot problematiskt att offentlig sektor på många håll fortfarande inte verkar följa upp kontrakten. Alltför många företag som deltar i offentlig upphandling vittnar om att myndigheterna inte följer upp för att säkra kvaliteten i de varor och tjänster som de upphandlat.

I Företagarnas rapport ”Offentlig upphandling och små företag – krångla inte bort potentialen” gav nära 30 procent av företagen detta oroväckande svar, och drygt 50 procent svarade dessutom att uppföljning bara sker ibland. Det är ett tydligt och beklagligt underbetyg som riskerar att skapa konkurrenssnedvridningar, och som urholkar företagens förtroende för upphandlingssystemet. Krav som inte kan kontrolleras bör inte ställas – annars blir kraven bara ett spel för gallerierna.

I förhållande till de affärer som sker mellan privata företag är skillnaden påtaglig. För företag som köper in varor eller tjänster från andra företag vore det helt främmande att inte bry sig om att kontrollera både leveransen och kvaliteten. Även för en privatperson som till exempel köper kläder på nätet eller som anlitar ett företag för att måla om huset är det naturligt att kontrollera att leveransen lever upp till beställningen. Att följa upp kontrakt borde vara en självklarhet även när det rör inköp för våra gemensamma skattepengar. Så är dock inte fallet i dag, tvärtom framstår som att många upphandlande myndigheter inte vet om det de köper motsvarar uppställda kvalitetskrav. Det är djupt problematiskt.

I välfärdssektorn blir problematiken extra skarp. Där ägnar sig en del politiker åt att ifrågasätta drivkrafterna hos de privata välfärdsföretagen, det vill säga alla de seriösa företag som bidrar till att vi som medborgare kan få god vård, skola och omsorg runt om i hela Sverige. De underkänner resonemang om utvecklade kvalitetskrav i bland annat upphandlingar och om bättre uppföljning. I stället vill de införa vinsttak som riskerar att lägga snubbeltråd för i princip alla välfärdsföretag som omfattas. Utan hänsyn till om företagen bedriver uppskattad och kvalitativ verksamhet till gagn för den enskilde individen. Ett klokare sätt att hantera situationen vore att i stället fokusera på att definiera, följa upp och utveckla kvaliteten i välfärdsverksamheterna, för medborgarnas bästa.  Kvalitetsuppföljningen bör omfatta såväl de privata välfärdsföretagen som den verksamhet som bedrivs i egen regi av kommuner och landsting. Kvaliteten ska stå i fokus - oavsett driftsform.

Offentlig sektor har ett ansvar att säkerställa kvalitet och ansvarsfull användning av offentliga medel. Om upphandlande myndigheter har en dialog med bland annat berörda branschorganisationer inför sina upphandlingar kan situationen förbättras. Vid sådan dialog kan exempelvis olika innovativa och kvalitativa aspekter i kravställandet fångas upp. Den offentliga sektorn behöver sedan uppmärksamma de ställda kraven under hela kontraktstiden genom ändamålsenlig uppföljning och dialog med vinnande leverantör. Det handlar om att skapa mer affärsmässighet i de offentliga affärerna, och om att säkra kvaliteten i det som levereras för våra skattepengar. Det ligger i allas vårt intresse.

Avsändare: 

Cecilia Dannborg Wilson, ordförande, Zoobranschens Riksförbund
Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkeriföretag
Martin Lundell, vd, Sveriges bagare & konditorer
Lars Anderman, vd, Sveriges Skorstensfejarmästare
Johan Aspelin, vd, Golvbranschen
Kenneth Lundin, ordförande, Trädgårdsanläggarna i Sverige
Bengt Hedlund, vd, Butikerna
Håkan Warnelid, ordförande, Sveriges Företagsmäklares Riksförbund
Tobias Lauritsen, ordförande, Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation
Thomas af Bjuhr, förbundsdirektör, Svenska Vård
Lena Gustafsson, ordförande, ICF Sverige
Günther Mårder, vd, Företagarna
Berit Gibbs, Cykel Motor och Sportfackhandlarna
Jennifer Rydén Englund, vd, Lek- och Babybranschen